Efter lugnet kommer stormen. Eller? Man tror att man har kommit någonstans, men helt plötsligt, så.. paniken griper tag i en. Det brister både här å där, måste utvecklas, omstruktureras å... tja. även fast man har kommit en bit på väg, så känns det i princip som att börja om från början.

Det är som att bestiga berg i tät dimma. du tror att du har kommit en bra bit på vägen. men när dimman börjar skingras upptäcker du hur mycket du egentligen har kvar. suck. du vill bara lägga dig ner å dö. du hade hoppats att det snart skulle vara över. men den långa färden har bara börjat. och det är ju inte som att man får mer energi av att klättra uppför ständigt. det ända du ser, det enda du tänker på är hur mycket du har kvar, och hur tugnt det är. men kanske kommer det någon avsats då du får möjlighet att pusta ut? å efter det så har du kanske fått upp någon sorts kondis, så att resten av biten blir lättare, eller åtminstone känns lättare. då får du också möjlighet att fokusera på allt anant också. upptäcka den gripande vackra utsikten och allt det andra som här berget till. du kommer att upptäcka allt det goda som det för med sig. du kommer till ett stadium där du hittar tillbaka till varför du gav dig in i det hela. det är drömmen, och känslan som lockar. känslan av att äntligen lyckas med det du drömt om. Snart, kommer du ha fixat det.d u kommer att ha klarat det du tog dig för att göra och vad kan mäta sig med det?

jag hoppas verkligen att mitt eget pepp-talk kan ha ett uns av sanning i sig. för jag vill gärna se det positiva i allt slit. jag vill tro, och hopaps att det kommer ett tillfälle då ngåon sorts tillfredsställelse kan infinna sig. ett tillfälle där allt känns på god väg, och då jag vet att, även om stigen uppför är kantad av hinder så fortsätter den, och slutar på toppen av berget. och det är dit jag ska.

jag skulle ha svårt att hantera en situation, då jag inte kan ta mig vidare och nå dit jag vill. då skulle hela resan ha varit förgäves. eller? man kan tro det. men nog har man säkert lärt sig mycket på vägen ändå. ibland, eller rätt ofta går det inte som man vill. så egentligens kan och ska man kanske inte se det som misslyckanden, även om det uppsatta målet inte nås. för alltid för det med sig något. något att reflektera över, begrunda och ta till sig. något som utvecklar dig som människa. det är också du själv som väljer hur du ska hantera det. du kan välja att se det som ett misslyckande, något att ångra, ett slöseri med tid. men det gör dig knappast gladare eller klokare eller mer uppfylld som människa. vi har alltid en möjlighet att förhålla oss till något på olika sätt.

även om jag inte har "misslyckats" än, eller ens har en tanke på det, så försöker jag att ha en positiv och öppen inställning till hur det kan bli i slutändan. det förbereder mig sjävl på eventuella missöden längs vägen. ajg känner mig mer förberedd inför vad som kan komma att hända. visst, skulle jag bli oerhört besviken, och ledsen och uppleva känslor av "misslyckande". men det är nog en ganksa normal reaktion. men det gäller att inte gräva ner sig i det, utan se saken i andra ögon och med andra perspektiv. för inget är rent svart eller vitt. vi barar tror att världen är beskaffad så.

så mycket som vi människor förhåller oss till och sluter oss till, är rena illusioner. illusioner om hur verkligheten, sanningar och världen är beskaffad. Vi är så övertygade om att det är värdsliga sanningar, att det är svart eller vitt , att vi också får svårt att se eller ens tänka oss in i andra banor. så att det inte finns något svart eller vitt, borde vara och uppfattas som en lättnad. det ger möjligheter till andra perspektiv och infallsvinklar. det ger hopp om att vi alltid kan och förmodligen redan nu gör något betydelsefullt för oss själva, någon eller till och med flera andra. Man ska inte underskatta människan och våra oerhörda möjligheter att anpassa oss och förhålla oss till livet. det finns inte ett sätt att leva. möjligheterna är oändliga. därför så tjänar det bara gott att låta "misslyckanden" vara en del av ditt livs lärande. se det i sin helhet, eller som en del av något större, och försök eller be om råd, för att bryta den illusion av det misslyckande du har gjort, och se det som något konstruktivt. se det som något som öppnar upp för andra möjligheter och inte avskärmar dina möjligheter eller din prestationsförmåga. låt inte din illusion bryta ner dig själv, bara för att illusionen säger dig att du har misslyckat. du har uppnått något helt annat. vad det är? jaa... det är ditt nya projekt och din nya väg att utforska förmodligen..

lycka till!
till både mig själv och alla andra, i livets hårda och oändliga skola! :)