Det var ett tag sen, jag vet. Men jag är lite sån.. allt går i berg och dalar. kan tänkas att jag borde ha mycket att säga, nu också. Å, visst det har jag. men jag lovar, jag ska inte plåga er med ett sju mil långt inlägg bara för det. Man behöver inte ta allt på en gång. så, denna gång blir inlägget kanske bara tre mil långt. Å så tar jag de resterande om några dagar, eller veckor. vem vet? det låter väl bra?

Anledningen till detta inlägg är flera. Ett av dem är för jag gick en sån.. hemlängtan. Ja, efter bara någgra veckor här nere. Men, det brukar också vara värst med längtan i början. Av någon anledning önskar jag nu att jag vore hemma. Det är ju vintermarknad. Jag är dock lite förvånad över min längtan efter den. För mig har marknaden aldrig varit en höjdare. Det är alldelens för mycket som händer runt omkring. För mycket låtsas. För mycket överkommunicering av allt som Jokkmokk är och kan erbjuda. Det är saker som framhålls som skiljer sig hästlängder från det vardagliga Jokkmokk. Ändå, trots den känslan jag har, så saknar jag det. Det är ändå nånting som är så speciellt. Kanske att man som jokkmokksbo får tillfälle att se de positiva delar som Jokkmokk har att erbjuda. Jag har också trots allt växt upp med denna årligt återkommande marknad. Jag har nu missat den för andra året i rad. Det känns. Tror att gränsen går vid två-tre gånger som jag vill missa den. Bör ha varit liknande när jag bodde utomlands, men jag kan inte minnas hur jag kände då. Så nästa år får jag se till att närvara. Å då vill jag nog börja utforska allt det som jag alltid missat med den. Jag har gett upp tanken på att vara social å träffa gamla vänenr vid ett sådant tillfälle. Ingen har nämligen ändå tiden. Å jag gillar tid.

Jag har upptäckt, att jag är en extrem tidsoptimist. jag har ingen som helst förmåga att beräkna hur lång tid saker å ting behöver ta.. Därför kommer jag förmodligen få lite bakläxa av min seminarielärare på min inlämningsuppgift till igår.. Får se nästa vecka, när han kommer tillbaka. Han är nämligen bortrest. Han har åkt till Jokkmokks vintermarknad. Vilket sammanträffande va?! Varlden är allt bra liten ibland.

Tycker i övrigt att religionen är oerhört intressant. Gillar stämningen och lättsamheten, den positiva anda som lärarna skickar ut. Det skiljer sig oerhört från socialantropogins lärare. Nåja, får väl se ju längre tiden går på denna termin om det här visar sig att religion är nåt för mig. Det känns onekligen så. Fast just nu är jag mest förvirrad. men det är nog lite vad lärarna vill. Förvirringen består i att allt man trott kastas ommull, och man inser hur trångsynt och fel man har i sina uppfattningar. eller, kanske inte nödvändigtvis fel, men de underförstådda antaganden man har sträcker sig inte särskilt mycket längre än näsan, fast man trodde att man hade en hel och fullkommlig uppfattning. vädigt spännande.

I övrigt flyter livet på. Lite segt stundvis. men så är det då å då. Försöker som vanlgit komma i bättre form. Inser nu att jag har hållt på i ett år.. visst är jag i bättre form nu än för ett år sedan. Men jag är mest frustrerad över att jag inte kan hålla motivationen uppe. Hur ska jag lära mig det? har gett upp att fokusera på maten i allt för stor mån. Försöker genom menyplaner för veckan se till att jag äter ordentligt. riktig mat. det är lätt att jag fuskar, å äter något snabbt. Det är lustigt, för jag älskar att laga mat har jag upptäckt. det är ungefär liknande känsla som när jag sitter å ritar å tecknar. det har också vissa likheter. Fördelen med att laga mat, är att jag måste bli klar med maten innan jag kan äta den. Det är inte riktigt så när jag målar. Har en påbörjad målning här på mitt rum, som jag knappt kommit halvvägs på, under ca ett å ett halvt år. jag måste lära mig att avsluta saker.

Har förresten lyckats bra med mitt nya nyårslöfte. det är ett typiskt sådant. ett "sluta äta godis-löfte". men jag drar det inte till extremiter. det enda jag sagt mig själv, är att jag inte ska köpa godis, men får äta. Då håller jag ätandet under mer kontroll. Det är svårt att glufsa i sig om folk bjuder. då tar man en eller två.. eller tre.. å sen får det vara bra. Sen så blir man inte lika manisk när man äter med andra. Jag vet hur det blir om jag köper själv. då finns det ingen hejd. det går riktigt bra med mitt löfte. Kommer säkerligen att tumma på det lite ibland. men bara vid särskilda tillfällen. Det borde vara klart nu i alla fall, att jag brutit den hemska vanan att köpa å äta, bara för att. det där hemska suget, har också lagt sig. I stället har jag börjat äta mer frukt. mycket bättre eller hur?

Nu har jag också investerat i en intressant bok, som handlar om Ayurveda. Får se om den kan lära mig något om min o/balans. Å min oförmåga att riktigt lyckas med det jag tar mig för. Jag får se framöver vad den ger mig. Jag tycker i alla fall att det är oerhört intressant. I stället för att plugga igår kväll så sträckläste jag boken. Men pga mitt dåliga minne måste jag läsa om allt igen för att memorera det.

Nåja, slut för denna gång. får nu se vad den här dagen för med sig! kramar allesammans!