Nu, snart... alldelens snart, så bär det av. Äntligen!
  
Ledig! Två veckor Thailand, Bangkok och Hua Hin. Värme!!!

Men samtidigt lite vemodig. Lite sorgsen över att den här tänkta resan inte verkar bli så som jag drömt om. För i drömmen ser saker lite annorlunda ut. Där står jag och mitt resesällskap spända av förväntan på Arlanda, redo för ett äventyr som vi inte helt kan styra över. Ett äventyr där pengar är en bisak, knappt värd att reflektera över. Ivriga och nervösa tar vi oss ombord och efter lång väntan landar vi i Bangkok. I drömmen ska jag sedan slänga mig på ett tåg till Nong Khai och i sakta mak ta mig över gränsen till Laos. Om resten av sällskapet vill följa med är upp till dem. Men denna resa är något jag bara behöver göra. Jag har nämligen lovat mig själv att göra den, nån gång i livet. Helst inom tio år sedan senast. Å den gränsen är snart nådd. Så vad passar bättre än nu? Eller vad skulle passa bättre än nu? För äntligen skulle jag vara där, i mitt andra hem. Det ställe som jag saknat i snart tio år och drömt om att få återse. Jag vill se och uppleva det åter igen.. mitt hjärta skriker efter det.

Men i nuläget har drömmen grusats. Å de hinder som jag tidigare sett framför mig inför en sådan resa, som inte skulle vara aktuella för just denna resa, har åter igen växt sig höga. Inget med planeringen av resan har blivit riktigt som det var tänkt, å därför ser det ut som det gör nu. Det känns så bittert! Något oerhört! Jag kommer ju att vara så nära! Men ändå så långt borta.

Samtidigt kan jag undra över om det enbart är jag själv som sätter hinder. För egentligen vittnar sparkontot om att möjligheten finns. Är det värt att ta chansen, å lägga ut mer än vad jag planerat för? Är det värt att ta tillfället i akt å åka vidare, göra den där resan? Är det det? Eller ska jag hålla mig till mina strikta ekonomiska ramar som jag redan ställt upp? Jag är nämligen rädd för att jag ska ångra mig senare. För en ytterligare resa skulle ju definitivt kosta mer än en resa. Å räcker tiden till? Tanken var från början tre veckor. Det tyckte jag var utmärkt. Men det har sjunkit till två veckor. Hinner jag på den tiden? Hinner man verkligen med Bangkok, Vientiane och Hua Hin på den tiden? Eller blir det på tok för mycket fram å tillbaka? För jag vill ju ha semester. Jag vill ju njuta... ta det lugnt å vila upp mig.

Har jag fortfarande möjligheten att förverkliga drömresan nu?
 
Eller är det inte meningen nu?

Men i så fall, när?

Allt som skulle bli så kul med resan!! Jag känner mig handfallen för stunden...