Phu...
De senaste dagarna har jag känt mig så otroligt stressad. inte känt att jag kan slappna av, när jag haft vetskapen om allt som måste göras nu-på en gång-med detssamma! Jag har inte känt mig värdig att sitta ner å ta det lugnt å ta några minuter för mig själv ordentligt i denna värme. I stället har frustrationen bara hopat sig inuti, till bristningsgränsen. Men jag har klarat mig. Inget sammanbrott. Men många djupa suckar och många sega, långdragna kvällar och nätter med tröstgodisskålen nära till hands. Det är så lätt att tycka synd om sig själv.
Men nu så kanske det äntligen börjar lugna ner sig. Det finns nog inte mycket som kan mäta sig med den förlösande känslan av att ha slitit som ett djur och helt plötsligt tar allt slut. Det är så otroligt skönt. Samtidigt så känns det olustigt. För helt plötsligt är man inte upptagen, och man har inte längre dom där måstena hängandes över en. Vad gör man nu?
Jag kan äntligen börja slappna av och ägna mig åt att planera roliga å härliga stunder om dagarna. Äntligen ska jag kanske få dela gemenskapen med alla som sitter å gassar i solen. Men ja, då är det ju så lagom dags för det dåliga sommarvädret att göra entré, så klart. Å sen så blir det som sagt ingen ordentlig paus. Även om studierna nu tar sitt upphåll så är sommarjobbet i full gång. Nåja, det ska bli skönt att kunna ägna sig åt en sak i taget nu i alla fall.
Kram
Hejsan Livvan. Om du tycker att jag skriver extra tokit så beror det på tangentbordet det lägger av lite då då..... Dåliga batterier...
Vist är det konstit. När man har som mest att göra så alla knutar slår till, då önskar man att få vara lite "fri" Och sedan när man kan vara ledig ... då är det inte bra heller. Saknaden blir stor efter allt jobb och man får minde med saker utförda... Denna mattematiken får inte jag heller ihop. Jag tror att det är bra med lite lagom med stress. För annars så är det lätt att fastna i ett mönster av träda. Men det är skänt att bara få slappa och mysa med en godisskål och en bra bok och bara göra ingenting. Det behöver man också. Du har varit så duktig eller varit du är... Men glöm inte bort " Dig" i alla måsten bara... Ha det bra och har du tur så kanske vi syns en snabbis till veckan.
Kram Mamman
Ja du Liv. Ibland kan det vara hårt och tufft. Men du måste också komma ihåg att allt det du sliter med, allt du offrar soliga dagar för, allt tröstgodis du äter och alla sena kvällar du haft... Det har du haft för att du själv är så duktig och satsar på ditt eget liv. Även om det regnar så kan man koppla av och njuta av tillvaron. Att sedan jobba, är ju också en sak som man gör för sin egen skull. Det kan kanske vara svårt att alltid vara glad och tillmötesgående om man är lite slutkörd av alla studier, men man får faktiskt vara det också ibland. Man har rätt att säga ifrån ibland, och det finns ingen som kan säga att man är sur... Då kan dom fara åt fanders!
Du ska ta vara på dig själv, och även om det kan kännas stressigt och tungt ibland, så vet du ju att jag och mamma och hela familjen finns här. Behöver du något, och jag menar då precis vad som helst, så finns vi här för dig. ALLTID!!
Kramar och allt du vet... :o)
Pappa.
Ja, mamsen å papsen. Ni har rätt med att livet är tufft ibland, å att man får ta det som det komemr då. Viktigast är att se till sig själv, så klart. Det är dock ganksa svårt, å det krävs träning för att kunna göra det. Många är vi nog som måste lära oss det.