Jag måste bara... AAAARRGGGHHHH!!! Jag vill bara skrika. Galen, tokig, irrititerad, frustrerad. Det bara bubblar inom mig. Så till den grad att tårarna bara väller fram!!! Jag kan inte!! Jag vet inte hur jag ska göra!!! hjälp... Varför? varför, blir det så här?

Sitter just nu med en h*vetes projektskiss. Som ska var klar till helgen, för att sedan granskas av både lärare å studiekamrater. Å jag har hittills inte kommit nånstans! Vilket betyder att vad jag än komemr att nåpa ihop kommer bli rena pannkakan. Är det nåt allvarligt fel på mig som aldrig tycks klara av nånting som jag vill? Det tar liksom totalstopp! Nån intressant idé eller tanke dyker upp här å var, men längre går det inte. Då dyker alla problem upp!! Å då menar jag ALLA!! Hur ska jag gå vidare? Allt känns bara som en enda stor klump.. Jag förstår inte hur alla andra lyckas.. jag avundas dem..

Min tanke eller idé som jag hittills jobbar på kretsar kring övervikt.. Tog bra länge för mig att komma på att man skulle kunna göra en studie om det. Ja, som om det inte gjort några då? Jodå.. men kanske inte en sån här studie.. Men så, som sagt. Uppstår problemen, eller frågorna. Vad då övervikt? Tja, jag har nånstans, som många andra snappat upp fixeringen kring våra ideal och åtminstone en stor mängd kvinnor som börjat "kampen mot övervikten". Ja, så då har jag åtminstone avgränsat mig till kvinnor och ideal. Men vad är övervikt? ska jag då rikta in mig på sjukvårdens definitioner av övervikt och fetma? Tja, visst. det är väl intressant, med de som sökt hjälp å fått det, självklart. Men jag är nog mer inne på de som utför eller utfört någon slags personlig "kamp". Å då blir "övervikt" kanske snarare något subjektivt. Å då har jag definitivt inte lyckats avgränsa mig..  men sen finns ju alla de som kankse vet om att de är kraftigare, eller överviktiga, men inte har den "kampen". Ja, det är också intressant att se på. Okej... så om jag vill ha alla dessa former av övervikt med i en studie, hur ska jag förhindra att jag hamnar i fällan att studera de som lider av låt säga bulemi eller anorexi? För vad som definitivt är i fokus, å av intresse är just förhållandet man har till sin kropp och då hur ens erfarenheter och upplevelser i sin kropp uttrycks och kommuniceras, hur man skapar mening, eller kanske känner avsaknad av mening, genom de personliga berättelser som människor delar med sig utav.

Så nu, vidare till mina andra problem. Nämligen önskan om att utgå från berättelser. Kan inte bli särskilt specifik här, eftersom jag är så otroligt förvirrad när det kommer till vilka perspektiv som jag skulle använda, vilka teorier och metoder som funkar. Tycks hamna i fällan med att vilja använda allt möjligt. å det går inte. men jag vet helt enkelt inte vilka eller vilken teori som går ihop med vilken eller vilka metoder. det är totalstopp... jag har bara massa ord å termer som snurrar i skallen, som: fenomenologi, berättelser, kroppen, förkroppsligande, intertextualitet, ideal, social konstruktion etc. Känns som varken tid eller ork finns för att sätta mig å gå igenom allt detta. å säkert mer därtill. det tar nämligen aldrig slut, känns det som..



Å det är väl just det.. att det känns så övermäktigt, som får mig att vilka slita mitt hår, slänga datron å böckerna i väggen å bara tycka synd om mig själv... För jag vet inte, det är bara så, jag vet inte hur jag ska göra! Jag vet inte hur man gör...