God morgon alla! Ja.. faktiskt. Det är morgon för mig. På sätt och vis. Jag sitter visserligen inte nyvaken hemma i e tiden, när jag pyjamas, utan jag har faktiskt tagit mig till biblioteket vid den här tiden. Trött fortfarande dock. Jag hade gärna sovit längre.

Något har hänt. Tidigare har jag ofta varit sådan att jag gladeligen är uppe vid nio-tiden på morgonen. Men på senaste så har jag varit iotalt död när jag vaknat av radion kl. 8.30. Nästan så att jag inte hört den. jag har ignorerat det lite smått och småslumrat om igen för att tvinga mig upp just innan klockan slår tio!! Verkligen tvingat mig upp... På sätt och vis har allt vänt sig. För ett tag sedan hade jag ju otroligt svårt att sova ordentligt och nu känns det som att det är det enda jag vill göra. Nåja.. Det är skönt att sova i alla fall. Hellre det än att inte kunna sova.

Jag har hittat en ny studiplats nu. Det bibliotek jag numer sitter på är inte det gamla vanliga, dvs. universitetsbiblioteket. Jag insåg att Solna bibliotek var betydligt närmare, med sina ca tio minuter i gångavstånd. Anledningen till denna växling beror tills tor del på min cykel. Den beslutade sig för att få punktering i förra veckan. Typiskt! Men nu börjar det i ock för sig bli ganska kylgit och isigt på vägarna, så jag vågar ändå inte cykla nu...

Hur som helst. Historien om cykeln är ganska lustig i sig själv. Det hände en dag som började riktigt bra. Jag hade fått sova ut lite på morgonen, eftersom jag skulle ha föreläsning först klockan tolv. Vid elva var jag i ordning och hade alltså gott om tid till att att ta mig till universitetet. Jag bestämde mig då för att hämta ut ett paket (med ännu mer studielitteratur) som legat ett tag. På vägen dit upptäckte jag att det var lite lite luft i bakdäcket. Jag tänkte tanken "hoppas att det inte är punktering bara". Det var ungefär med denna tanke som allt började gå utför. Nog för att det skulle dröja inna jag blev medveten om det.. Nåja, ajg rullade vidare med cykel och pumpade däcken. Det gick så otroligt mycket lättare att cykla efter det. Skönt.

Jag var så nöjd över att ha cykeln just den dagen, eftersom jag skulle tjäna så mycket tid, som annar går åt till att vänta på och att åka kommunalt. För förutom en föreläsning skulle jag sedan skriva en inlämningsuppgift, sedan iväg på ett möte, för att sedan bege mig till gymmet innan det skulle hanldas mat och även lagas mat. Med allt detta på agendan borde jag förstått att något var fel då föreläsningen skulle börja klockan tolv. Nåja. Misstaget kom inte att uppdagas förrän jag var framme vid universitet och skulle dubbelkolla vilken lokal vi skulle vara i. Då gick det upp för mig. Föreläsningen började klockan tio inte tolv! Jaha, då hade jag missat det då, kul!! Nåja. Jag begav mig till dagens andra punkt, nämligen att skriva uppgiften. Det gick bra det.

Vid tre-tiden var mitt möte, som befann sig ca 15 minters gångväg från biblioteket. Eftersom jag hade cykeln var jag lugn inför att komma i tid. Ca kvart i tre begav jag mig till cykeln. Självklart, punktering! Gissa hur glad jag blev på en skala? Av alla dagar, varför just den dagen?! Jag fick halvspringa med cykeln till mötet, som jag naturligtvis blev sen till. Men bara fem minuter som tur var. Men det var illa ändå, eftersom den lärare som jag skulle träffa är noga med att man ska passa tider. Nåja, jag hade ju en bra ursäkt i alla fall! Mötet gick bra, vilket jag kan återkomma till. Sen fick jag så klart gå hem med cykeln. Det tog mig ca en timme. Usch. Inte kul med en flera kilo tung väska till råga på allt.

Jag var helt slut när jag kom hem så det blev inget gymbesök. Jag hade redan fått min dagliga dos! Men nu var det inte träningen som var det viktiga utan helt enkelt att jag skulle ha befunnit mig på gymmet. Men jag såg ingen anledning till det om jag ändå inte skulle träna. Vad skulle jag i så fall gjort där? Nåja. det var den historien.

Apropå mötet, så gick det som sagt bra. Jag pratade om mitt uppsats-projekt och det var så roligt att både se och höra hur spännande och intressant läraren tyckte att det var. Det var kul att få lite uppskattning och bekräftelse på det jag gör. "Du ha uppsatsen som i en liten ask" sa han. Inte att han menade att allt var super, det finns mycket att arbeta med. Men det är just det, att jag har mycket att arbetea med, mycket material som jag införskaffat på "nya" sätt som han tyckte var roligt och spännnade. Så jag är glad!

Ibland, elelr ganska ofta egentligen, kan jag fundera på om jag skulle valt en annan institution och således fått denne lärare som handledare. Det känns verkligen som vi är på "samma sida" om jag säger så. Han har mågna tankar och funderingar som jag blir inspirerad av att se och att känna att han finner det jag gör intressant gör ju bara det hela bättre. Att han avsatt obetald tid till det möte vi (med vi menar jag inte bara mig, utan även andra hälso-mastrar som vi kallar oss) hade i förra veckan säger väl ganska mycket om hans engagemang? Dessutom är han otroligt duktig på att ge konstruktiv kritik. Han köper inte allt man gör rätt av, utan pekar alltid på saker som kan göras bättre, utan att de för den delen känns som att man gjort ett dåligt jobb. Jag önskar och hoppas att jag kan få en bra handledare efter jul till min uppsats, som har ett liknande engagemang.

Nåja. Jag har inte tid att skriva mer här. Jag har ytterligare läsning att göra, samt en inlämningsuppgift för nästa vecka. Sedan ska jag iväg en sväng till gymmet innan det blir hockey ikväll. Med hockey menar jag att jag ska iväg med ett gäng och verkligen se matchen i globen. Spännande. Det är utsålt i kväll. Kan det bero på en viss "Foppa" som ska spela? Hmm... det är möjligt...

Jag grubblar på önskelista för julen. Kanske den kommer senare i kväll. Håll till godo alla!

Kramar