Forskare?
Hade en träff med våra två program-lärare idag. Eller vad man nu kan kalla dem. Gillar båda skarpt. För de har en förmåga att kunna motivera en så bra!! Vår träff handlade mycket om att utvärdera masterprogrammet så här långt å börja tänka på stundande uppsatsarbete. Något som jag länge gruvat över. Men nu känns det spännande att snart komma igång på allvar. Å när de kallade oss studenter som läser det här programmet för en liten egen forskargrupp, redan nu kände jag hur jag växte några centimeter i stolen där jag satt. Jag, forskare? De vill tydligen att vi ska inse att steget inte är så långt dit nu. Något jag har svårt att se.. För jag känner mig fortfarande så liten å ofärdig för den världen. Men samtidigt kändes de ämnen som berördes och diskuterades på konferensen vi var bjudna på i november inte helt främmande. Tänk att jag faktiskt förstod vad dessa forskare pratade om, hur de gått tillväga och vilka teorier de använt i sina studier! Det är inte så dåligt av mig ändå... Så det är nog dags att jag börjar inse det.. Att jag nog kanske skulle kunna klara av det. Att fortsätta på den här banan sen alltså. Det är kanske inte omöjligt?! Jag vet i å för sig inte om forskning är det jag vill göra. Men..... kanske... vi får se!
Så med motivationen på topp dyker jag ner i studiernas underbara värld. Mitt ibland plastikoperationer, organdonationer och strippdansöser!
Hej på er!
vad är det du läser och har läst egentligen liv?
Hoppas du har en fortsatt trevlig dag :)
Kolla gärna in min fotoblogg.
Jag började med att läsa kulturvetarlinjen på Stockholms universitet. Har läst socialantropologi som huvudämne, och breddade med religionshistoria. Nu läser jag ett två-årigt masterprogram som heter hälsa, kropp och kultur. Å där läser vi allt möjligt som har med kropp, hälsa och kultur att göra! t.ex. hur vi drar gränser för vad som anses normalt och avvikande eller friskt och sjukt, hur vi som människor hanterar och tar emot och tvingas till etiska och moraliska överväganden med nya medicinska teknologier, vikten av berättelser i mötet mellan patinet och läkare eller vilka möjlighet och begränsningar som biomedicinen kan erbjuda till människan. Bara för att nämna något!
Så himla intressant! När räknar du att vara färdigpluggad? Och vad är drömjobbet?
Jag får väl säga som befälen sa åt alla då man låg i lumpen. "Du klarar av dubbelt så mycket som du tror, och 10 gånger så mycket som dina föräldrar tror..." Det ligger en viss sanning i det. Du är duktig, men du är mycket duktigare än vad vi som föräldrar kunnat föreställa oss. Du klarar av allt du tar dig för, så var inte orolig. Om det känns jobbigt ibland så kan du ju alltid slå en liten "pling" och surra lite... Då kanske det känns bättre. Det är ju inte så dyrt att ringa via skypen. Du ringer ju bara vårt "Umeå-nummer" så är du ju här hos oss... Liv Forsgren--- Forskare. Det låter inte så dumt... Sug på den karamellen en stund.
Kom ihåg att vi alltid finns här om det är något. Vi har inte släppt er där hemma bara för att vi för tillfället är lite utomlands.
Många kramar och varma hälsningar.
Pappa och Mamma och Nina och Elin.
Jaa... Det är tänkt att jag ska vara färdigpluggad till nästa sommar. Då har jag allt som allt 5,5 års studielång i ryggsäcken.. Å med det är jag säkerligen itne klarare med vad jag vill göra. Jag har nämligen ingen onaing om vad jag vill jobba med. Jag tar ett steg i taget. Har så roligt som jag kan under tiden, för just nu älskar jag det jag gör. Å då kan jag i alla fall vara glad över att jag fått de 5,5 åren. Får helt enkelt se vad livet har i åtnake för mig å vart det leder!! det är det som gör livet spännande.. hihi