Bitter
-Det är så irri, att fingrarna inte ännu lärt sig var tangenterna sitter, så att jag ständigt stavar fel på datorn, eller trycker på dem i fel ordning!
- Att jag inte ids äta ordetnligt udner dagarna, utan ständigt äter te och mackor, havremjölk och havreflingor. Eller unnä bättre, choklad.
-De jävla tangenterna än en gång. Ser ni?
-Att det är så kallt i lägenheten, att jag alltid fryser. Men temperaturen är precis på gränsen till okej, så hyresvärden vägrar öka temperaturen.
-Å andra sidan klär jag inte på mig ordentligt, utan går i myskläder hela dagarna.
-Med andra ord lämnar jag inte lägenheten mer än nödvändigt. Hur förslappat är inte det?
-Jag är uttråkad och sysslolös
-Jag pluggar inte, utan varvar dagarna med att sitta framför datorn eller framför tvn.
-Jag tar mig inte iväg till gymmet.
-Blir fruktansvärt irri på att det alltid är något fel med saker som beställs via internet. Antingen är posten seg och tar lång tid, det är fel på sakerna, eller så finns det bristande information/beskrivningar till sakerna. Bäst (ironisk) är det när alla tre klaffar på samma gång!!
-Att internet segar sig.
-Att jag hör så dåligt när folk pratar i mobiltelefon.
-Att jag aldrig håller prdning på saker och ting.
-Jag stressar fast jag inte måste.
-Jag har slösat alldelens för mycket pengar på senaste tiden.
-Andra människors liv tycks så mycket mer givande, intressanta och spännande.
Det, eller närmare bestämt den jag är mest bitter på just nu, är nog mig själv. Jag är så less på vad jag gör och inte gör. Jag vill skaka om mig ordentligt, så jag kan göra något vettigt för en gång skull. Har jag det för bra? Är det därför det blir och känns så här?
Den här veckan har jag t.ex inte gjort något alls. Verkligen nada!! Jag skulle skriva min fältrapport. Men den har jag bara tittat på i ca fem minuter.. Igår... det är väl bra pluggat? Not!
Dessutom börjar min frustration växa sig starkare inför mitt fältarbete över huvud taget. De personer jag menat att intervjua sedan mitten på december har jag ännu inte lyckatst träffa. Det var meningen att jag skulle träffa dem i denna vecka, men jag har inte hört något från dem, trots att jag kontaktat dem...
Allt är bara åt skogen!
Allt känns meningslöst..
Är det lika bra att strunta i allt och göra livet enkelt för mig.. ta ett jobb på nån snabbmatskedja eller matvarubutik nu meddetsamma? Det är väl ändå där jag kommer hamna ändå?! Jag vet inte vad jag har för andra alternativ i slutändan ändå...
Nej, jag är inte bitter! Inte alls..
Har hört om den här Liv förut, som kunde bli skvatt galen på småsaker som ingen annan tänkt på.
Det är de här sakerna som faktiskt gör du till den person du är, and we like you just the way you are!
Fältarbetet kommer ordna sig, det vet jag. Det ordnar sig alltid för dig. Jäkla flyt du har helt Tycker om dig för den du är. Kram!
Oj oj vad ska man säga. Tycker du ska utnyttja din present som du fick för lÄääääänge sen. Ring och beställ nu i dag. Du ska se att du får till en nytändning. Man får faktiskt bara vara oxo. Det räcker med det. Det är ju bara du som lägger ribban. Vi älskar dig för presis den du är, är det bästa som finns =)).
Ring en kompis, sätt er på ett soppfik och njut av dagen och att leva.
Kramelikram Mamman
Hej Liv. Tänk att du är precis som alla andra människor! Det är inte bara du som känner som du gör. Det gör alla då och då. Även jag... Men livet funkar ju så. Ibland så går det upp och inbland så går det ner. Helt normalt. Så visst kan det kännas bittert ibland, men vid horisonten så finns det alltid en sol! Dessutom så har du ju lyckats väldigt bra med allt du tagit dig för, och då kan men faktiskt göra som mamma säger: "Bara vara..."
Allt blir bra så småningom, så var inte orolig och fundera inte så mycket på det. Var var bara dig själv en stund, så kommer snart ljuspunkterna tillbaka, och då uppskattar du dem ännu mer! Vi tänker på dig. Alltid!
Kram kram!