Vad gör väl lite sol?
Vakna klockan nio på morgonen. Dra sig. Minst en kvart. Gärna tjugo minuter. Snegla mot fönstret å se det. Blå himmel! Ler! Raskt upp ur sängen. Sedan ett snabbt toabesök, på med kläderna, packa väskan med matlåda, dra ner cykelhjälmen från hyllan å ut! Väntar tålmodigt på hissen. Får ta trapporna, som jag tänkt ta nu ändå sen jag flyttade in, en annan gång. För jag måste ut!
Fast med väskan på pakethållaren, låsa upp cykeln, på med hjälmen å iväg. Mot jobbet, visserligen. Ändå är detta min stund på dagen. Hade glömt bort hur rofyllt å bra för själen det är att röra på sig. Jag älskar när en lätt bris fläktar samtidigt som solen värmer, pulsen ökar. Vid etapp två av fyra som jag delat upp min cykelväg till jobbet i, är klar får jag ett kort andrum vid ett rödljus. Här åker cardiganen av. Behövs inte. För nu är värmen här. Sommaren här!
På jobbet så sitter jag ute i den gassande solen, påbylsad från topp till tå. Varmt, ja! Men det tar jag gärna,då sommardagarna än så länge varit få. Jag passar på. Ett annat tecken som inte går att ungå. Redan tidigt på dagen sätter det igång. Repetiotionerna av allsång på Skansen.
Dagen förflyter. Jag jobbar på. Genom mänskliga möten. Men också med min kreativitet. I takt med att dagarna går över jag upp mina färdigheter med kniven. Tälja hit å dit. Idag gjordes ett hängsmicke i björkträ klart. Men främst är det ristningar i en vandringsstav som gäller. Den har hittills fått många bud av intresserade å fascinerade turister. Kul! Men här är inget till salu. Eventuellt att någon får ett tvinnat band med sig hem som minne. Tiden går snabbt. För snabbt. Jag vill nästan inte hem.
Men den cykelturen sen, är minst lika underbar som den förra. Då filtreras dagen. Jag varvar ner.
Stannar till hemma. Lämnar av lite last, å beger mig ut igen. Varför stanna inne? Mot affären. Finner billiga svenska jordgubbar. Skyndar sakta hem. Middag blir långfil som jag fann i mejerihyllan. Finns inte alltid. Men i alla fall nu. Perfekt. Det svalkar bra en sån här dag. Kombinerar filmiddagen med hembakad mjukkaka å hemkärnat smör sen några dagar tillbaka. Okej. Lite hårdbröd till det också.
Sköljer jordgubbarna. Det vattnas i munnen. Går ut på balkongen. En vacker solnedgång nalkas. Himlen är fylld av luftballonger. Är det en sån sak man skall göra en sån här kväll? Förmodligen. Men jag är nöjd ändå. Sjunker ner i soffan å nafsar i mig nästan alla jordgubbar. Det är säkert tre stycken kvar nu. två, en. Hihi..
Kroppen är trött. Det förstår jag, när jag suttit i solen hela dagen. Termometern visade 44 grader plus vid klockan åtta. I solen visserligen. Men det är ju i solen jag befunnit mig. Min hårt arbetande hand vitttnar om det också. Har bränt mig lite på högra överhanden. Det får bli solskyddsfaktor med till jobbet i morgon, tror jag visst! Är inte livet underbart?!
Kan inte låta bli att filtrera de senaste dagarna heller. Midsommar först då, som bjöd på trevliga festligheter. Helt ärligt, tror jag inte att jag nånsin ätit så mycket mat på en å samma dag. Det var värre än julafton. pSillunch först, med allt vad det innebär, på en takterass på vilken solen sken. Därpå kubbturnering, med fika till följd. Det också, med allt vad fika innebär. Rabarberpajen var en riktig höjdare. Men också muffins å kardenelbullar slog högt. Fram tills nu var vädret toppen. Solen sken i princip i ett, å lyckades kringgå de oroväckande gråa molnen som allt mer övertog himlen. Hann just precis binda midsommarkransar med tillbehören dipp å chis, samt blandade gränsaker å starta grillen, då himlen öppnade sig. Den grillade middagen intogs något senare, tack vare en tålmodig grillmaster sittandes på golvet inomhus. Helt perfekt, även om det inte riktigt blev som det var tänkt. Men nu sa kroppen ifrån. När det senare blev dags för jordgubbar med grädde fick jag just precis ner några stycken. Tur att det var nära hem. Mitt skämt tidigare på dagen om att rulla hem hade jag fått äta upp. Haha!
Gårdagen var också en höjdare. Då blev det indiskt käk. Det är bland det godaste jag vet. Så är det bara!! Därefter gick vi vidare till ett litet tillhåll, med stora resurser. Jag säger då det. Nu vet jag preciiiiis, vart jag skall ta min far nästa gång han är i stan. Kankse mamsen också för den delen. Eller egentligen för vem som helst som gillar, nej ÄLSKAR öl. Där fanns allt. Alla möjliga öl från världens alla hörn. Jag var skeptisk till en börjarn. Jag dricker inte öl. Men eftersom bestämde jag mig för att ge det en chans. "Nu har ni er chans att frälsa en ny öldrickare", sa jag. Blev serverad ett glas körsbärsöl. Mycket gott. Men itne tyckte jag att det smakade öl inte. Men öl var det. Så nu vet jag att det finns öl jag tycker om. Haha! Tji, fick jag själv! Inte för att körbärsöl var något jag tror man dricker så där rätt av. Det var otroligt sött å sliskigt. Men det var gott. Mycket gott. Ny öldrickare nu då? Ja, kanske det.
Nej, nu tror jag det är dags att bege sig mot sängen. Ytterligare en dag väntar på att få vakna till liv. Ytterligare en dag med sol, med värme. Ytterligare en underbar dag med mycket spännande att bjuda på. Man vet aldrig vad som väntar!
Regning lördagkväll= mys i soffan med varm kopp te till film x2
Låter det dystert att jag sitter ensam en lördagkväll med enbart tvn som sällskap, så får ni tänka om. Det är så oooootroligt skönt. Ibland är det bara helt underbart att få vara ensam. Jag inbillar mig att det är nyttigt att kunna njuta av ens eget sällskap.
Nu har jag förresten efter mycket om å men lyckats få hem min nya cykel. Vet inte om jag orkar gå in på allt rabalder kring den där cykeln. Kan bara konstatera att världen verkligen arbetat åt samma håll och för samma sak som mig med när det gäller cykelköp. Glad nu att det förmodligen kommer att dröja några år tills nästa cykelköp hamnar på agendan.
Har invigt cykeln i regnrusket idag genom att cykla till från jobbet. Eller, ok, jag tjuvcyklade lite igår när jag gått ner till Statoil för att pumpa däcken. Är väldgt nöjd å glad över den efter mina provturer. Märkte visserligen att den rasslar lite på den högsta växeln. Får se om det går över. Annars blir det att höra av sig till cykelhndlaren igen. Jobbigt! Dessutom jobbigt att all kondis är bort. Minns inte att det var SÅ jobbigt att cykla till jobbet. Nåja, snart är flåset uppe igen. Tycker som tur var att det är väldigt kul att cykla.
Lite synd på en sak bara. Jag tog låset på min gamla cykel till min nya i morse när jag cyklade iväg till jobbet. Mycket medveten om risken med att lämna en olåst cykel. Men risken bekymrade mig inte avsevärt eftersom jag ändå tänkt att jag skulle ge bort cykeln till någon mer behövande. T.ex. en ungdom vars föäldrar inte har råd med en ny cykel. Godtrogen som jag är blev jag då ändå lite förvånad å ledsen över att cykeln mycket riktigt var borta när jag kom hem från jobbet. Hur många timamr tog det? Ja, inte många. Därför känns det lite oroande att veta att min alldelens nya cykel nu står ute i rusket, helt utsatt för vem som än vill nåt ont. För det finns tydligen onda människor. Den är nu iofs låst. Med dubbla lås också, såd en borde stå säkert. Men det finns mycket annat ont som kan göras. Ja, ibland saknar jag Jokkmokk. Så skönt att inte behöva bry sig om att inte behöva vara överbeskyddande över allt man äger å har där. Folk har där lite mer hyfs å respekt.
Förresten. En till mindre grej som hänt på senaste. Fick höra av en något onykter och främmande kvinna på ca 30 + jag samtalde med under en kortare stund i torsdags kväll att jag påminde om Charlotte Perelli. I meningen efteråt påpekade hon dessutom att det inte var en komplimang. Jag vet inte riktigt hur man ska tolka ett sådant uttalande? Tack? Ehm. Vad snällt?! Ja, jag vet då inte..
Nu börjar filmen! Måste hinna med å koka lite te först! Kram!