24
Ja, då har ett år till passerat och 23 har förvandlats till 24. Jag vet inte riktigt vad jag känner inför det. På något sätt låter 23 så där lagomt ungt å fräscht, medans 24 tycks signalera något lite mera vuxet över sig. Vad innebär det egentligen att fylla 24? Vill det påminna en om att åren går och man bara blir äldre och att det därför är dags att bli lite seriös inför livet? Att finna ett stabilt fundament att stå på och bli trygg i tillvaron? Nej, allt det där kankse bara är våra egna förväntniningar på hur livet vid en viss ålder ska se ut. Hur livsloppet ska utveckla sig. Nåja..
Födelsedagen var mycket trevlig i alla fall. Hade bjudit in till fest på kvällen, vilket blev en lyckad tillställning. Hade stått och slavat sedan jag steg upp på morgonen. Jag bakade bröd fyllt med mozzarella, oliver och basilika, gjorde blåbärs-cheesecake, fårostnachos, avocadokräm, dipp, gurk- och morotsstavar och bål, samt sydde klart kvällens utstyrsel och förberedde en skojsig lek för att nämna lite. Hade sett framför mig hur smidigt å lugnt allt detta skulle bli. Men så klart tar allt längre tid än man önsakar. Tror klockan var 19.30 då jag äntligen slog mig ner i soffan med ett glas mousserande med värkande fötter. Tur att besökarna ramlade in strax därefter, för annars hade jag med all säkerhet somnat! hihi..
Idag är jag förresten pigg igen. Relativt. Mitt ont i halsen har äntligen avlägsnat sig, om än näsan snorar nu. Men det är väl tider för detta nu, så jag får stå ut. Så farligt är det inte. Mina studier har dessvärre blivit lite lidande i veckan, eftersom orken har varit bortblåst. Jag har i stället lyckats läsa ut en helt vanlig bok! Oh! Jag är imponerad av mig själv. Glad att jag upptäckt nöjet med läsning. Den jag avklarat nu var David Baldaccis Kamelklubben. Rekommenderar den. Kunde knappt lägga ner den ju längre jag kom.
Nåja. Nu ska jag återvända till vekrligenheten. Ska slita mitt hår med fältarbetet som hnu är inne på sin tredje vecka utan några vidare framgångar. Hur skall detta gå?
Födelsedagen var mycket trevlig i alla fall. Hade bjudit in till fest på kvällen, vilket blev en lyckad tillställning. Hade stått och slavat sedan jag steg upp på morgonen. Jag bakade bröd fyllt med mozzarella, oliver och basilika, gjorde blåbärs-cheesecake, fårostnachos, avocadokräm, dipp, gurk- och morotsstavar och bål, samt sydde klart kvällens utstyrsel och förberedde en skojsig lek för att nämna lite. Hade sett framför mig hur smidigt å lugnt allt detta skulle bli. Men så klart tar allt längre tid än man önsakar. Tror klockan var 19.30 då jag äntligen slog mig ner i soffan med ett glas mousserande med värkande fötter. Tur att besökarna ramlade in strax därefter, för annars hade jag med all säkerhet somnat! hihi..
Idag är jag förresten pigg igen. Relativt. Mitt ont i halsen har äntligen avlägsnat sig, om än näsan snorar nu. Men det är väl tider för detta nu, så jag får stå ut. Så farligt är det inte. Mina studier har dessvärre blivit lite lidande i veckan, eftersom orken har varit bortblåst. Jag har i stället lyckats läsa ut en helt vanlig bok! Oh! Jag är imponerad av mig själv. Glad att jag upptäckt nöjet med läsning. Den jag avklarat nu var David Baldaccis Kamelklubben. Rekommenderar den. Kunde knappt lägga ner den ju längre jag kom.
Nåja. Nu ska jag återvända till vekrligenheten. Ska slita mitt hår med fältarbetet som hnu är inne på sin tredje vecka utan några vidare framgångar. Hur skall detta gå?
Kommentarer
Trackback