God natt! Eller god morgon?! Vete tusan om det är den ena eller andra när jag är klar här framför datorn.. Igår, idag, i morgon har varit är och blir en intensiv dag!

Måndag morgon stiger jag upp halv åtta på morgonen. Jag känner inte att jag har tid att riktigt sova längre. Å så har jag bestämt mig redan för vad dagen ska innehålla: skriva, skriva, skriva.

Jag är lite panikartad å samtidigt inte. Måndag, med datumet 15 mars, är nämligen överrenskommen deadline mellan mig och min handledare. Det är tänkt att jag ska skicka in mitt inledningskaptiel samt en överblick på övriga delar av uppsatsen. Men det blev inte så. Det är inte måndag längre! Så nu sitter jag här å gör mitt bästa för att få klart detta till i morgon bitti. Det är nämligen jag som blir lidande om jag inte skickar detta till handledare så snart som möjligt. Lidande eftersom saker och ting på så vis drar ut på tiden... å jag har inte råd att tugga på tidens kanter mer än nödvändigt!

Jag trodde verkligen att jag på de tre veckor som förlutit sen jag sist pratat med min handledare skulle gå relativt sakta, och att jag utan probelm skulle lyckats knåpa ihop detta inledningskapitel. Men så fel jag kunde ha! Som vanligt är det förmodligen underskattning av hur lång tid det tar att få ihop en fungerande text som är en bov i dramat. Plus att jag har en tendens att haka upp mig på helt ovesäntliga detaljer!!

Om jag vore smart skulle jag nämligen ägna mest tid till att helt enkelt få ner den viktigaste argumentationen så här långt. Men jag har svårt att få saker att lossna om jag inte har bra inledningar och övergångar mellan all den här argumenationen. Det innebär att jag sakta arbetar mig fra från stycke till stycke, i relativt kontinuerlig ordning. En följd av detta är att jag står med det besvärligaste avsnittet kvar just nu, nämligen teori...

Jag känner dock att jag är på god väg att få ordning på det. Men det är ändå långt kvar tills det är helt klart. Så att jag skulle hinna klart till i morgon bitti, ser jag itne som det mest realistiska målet tyvärr...

Att jag inte kommit längre än till teori, innebär följaktligen att den där överblicken på övriga delar av uppsatsen är långt borta! Men det kan inte hjälpas! Jag tror att jag gör klart det inlednande kapitlet helt enkelt för stunden, och skickar det till handledaren så snart jag kan. sedan blir det blåslampa för att ta mig vidare, med det som jag fått höra ska vara den roliga delen. det här inledande kapitlet ska tydligen var det tråkiga och se svåra... så har jag klarat det borde resten gå som en dans, eller?

Jag märker så klart att oron över att inte kunna kladda ner tillräckligt antal ord var en väldgit obefogad oro, som så många av er påpekat tidigare. Jag försöker följa en annan masteruppsats som en slags mall för min egen fördelning på antal sidor och hur mycket de oliak delarna skall ges utrymmer. Om jag inte räknade helt tokigt är jag uppe i ca 25 för tillfället på inledninskapitlet, vilket är något mer än min mall. Men det gör som sagt inte. jag skriver ofta mycket till en början, och under tiden våren förflyter kommer texten att hinnas bearbetas ett antal gånger till och jag kommer säkert att kunna komma ner i sidantal i slutändan. Vi får väl se- När jag tänekr efter borde inte 25 sidor under tre veckor vara så illa pinkat heller? det är en hel del för hadnledaren att läsa och gå igenom. Jag kanske har överskattat det hon förväntar sig? men det är aldrig fel att is å fall ligga långt fram i skrivprocessen.

Jag börjar dock ora mig något över uppsatsens övriga delar. Det är som att poletten inre riktigt har ramlat ner när det kommer till dessa. Hur många delar ska det vara och riktigt vad ska jag behandla där, så att jag lyckas svara på de fråogor jag har? Å hur ska jag lyckas få ihop et 40-tal sidor om det? Kommer dessa sidor att sluka lika mycket tid som det hittills tagit så kommer jag få det tufft framöver....

Jag har i alla fall en tid nu framöver som jag kan ägna helhjärtat åt detta skrivande. Min kära är bortrest i jobbet, vilket gör det lättare för mig att diciplinera mig och kunna skriva när helst jag får infallen. Annars så är det ju så mycket trevligare att vara social.

Nej, innan tiden flyger allt för fort nu, ska jag återgå till knepet och knåpet med det där inledningskapitlet. är inne på min 17 timme framför datorn nu... inräknat toabesök, mat, och lite tv-tittande som pauser.. Lär inte vara så mycket energi och hjärnkapacitet kvar vid det här laget nu! 

See ya!